Inblick i mitt gamla liv!
Innan kunde jag inte ens läsa inläggen själv utan att gråta, idag är jag starkare och har stöd, på den tiden hade jag ingen, eller jo Pierre fanns där då med men inte på samma sätt, det var han som faktiskt fick mig att inse att jag var värd något bättre, det var hans som visade att det visst fanns folk som brydde sig om mig!
Detta var på tiden då jag var tillsammans med mitt x!
Långt innan jag och Pierre började tycka om varandra på sättet som vi gör idag, men han fanns där stöttade mig med sina sms och visade att han lyssnade och brydde sig om mig! dock fattade jag inte det först heller, jag trodde inte jag hade någon, det kändes inte riktigt så!
Här är ett gammalt inlägg som skrevs natten den 16maj 2008, 3 dagar innan jag gjorde slut med M!
Var någonstans finns det egenligen någon som bryr dig?
känns som om jag bara vill försvinnan bort någonstans och bara börja om hela mitt jävla liv inte ha kontakt med någon för känns ändå som om allt bara handlar om alla andra hela jävla tiden, känns som om alla sviker!
i have nobody!
låt mig försvinna in i mitt skal!
åt helvete med hela jävla världen!
Förlåt för att jag finns till ska försöka att inte störa alla i sina perfekta jävla liv 
vill skriva så jävla mycket mer men för tillfället orkar jag inte ska upp kl 6 och åka till den där beteende vetaren eller vad om kollar det, helt enkelt psykolgen som jag själv krävt men känns inte som om det hjälper skulle även behövar någon nära mig någon som fattat någon som verkligen förstår och inte sviker eller säger att om inte har tid, jag finns fan alltid här för alla men var finns någon för mig? snälla berätta VAR?
låt mig försvinna eller visa att du bryr dig annars kommer jag att försvinna in i mig själv igen. orkar inte ha det så här vill inte ha det så här varför ska det då vara så här? varför vill ingen bry sig om mig? varför varför varför? är jag så jävla jobbig och efterbliven? eller varför? jag vill veta varför?
vet inte vad jag ska göra med mitt liv! allt känns, känns ja tomt känns det! alla bara snacka massa jävla skit men igen står för nåt!
Var Finns Det Någon Som Bryr Sig?
Stämmer Det Som Står i Texten? Blodet Rinner & Tårarna Försvinner?
Skrivet av Shibby 16 maj 2008 klockan 01:12Det fanns många sådana studer i mitt liv på den tiden, studer jag bara ville försvinna, ja ibland ville jag rent av försvinna helt, ta mitt liv, men det var ingen som visste det, ingen som egentligen förstod hur dåligt jag mådde, jag vissade inte det!
Men idag är jag starkare, säger ifrån om jag känner att något är fel!
Förlåt mamma, jag vet inte om du sett detta inlägg innan, men du ska veta att jag visste att du fanns där men jag vågade inget säga, jag ville inget säga, jag ville värka stärk, värka vuxen och klara mig själv, jag har aldrig vågat visa mig svag, men idag vet jag att det ibland behövs!
Idag vet jag oxå att livet är värt att leva även fast det har många motgångar, så vet jag att jag faktiskt har min mamma, min pappa, deras respektive, mina syskon, min pojkvän och mina vänner som ställer upp bara jag vågar säga och visa att jag mår dåligt!
Tack för att ni finns, för att ni inte lämnat mig även fast jag kan bete mig som en idiot ibland! TACK!
Ni gör mig stark!
det är ok, vet vad du menar är själv likadan, stark inför andra men kan vara väldigt liten, svag och ledsen i min ensamhet. Jag börjar också att lära mej att för att andra ska förstå hur man verkligen mår så måste man tala om det, ens vänner är ju inte tankeläsare och är man då "glad" utåt sett hur ska någon kunna veta? Och är dom riktiga vänner så finns dom där i både "vått o torrt" vad ska man annars med vänner till och det är ju en sådan vän man själv vill vara.En riktig vän tycker inte att man är "tråkig" för att man "gnäller" och "beklagar" sig lite, utan tycker oftast att det känns bra för då vet man att man själv inte heller behöver va på "topp" när allt är "pest o pina" många kramisar mamma
